tuftejola

Jag har valt att skriva om våra skor blir till. Skor är en sådan produkt som kan tillverkas på en rad olika sätt.

De kan ha många olika lags material, former och sulor.

Om vi börjar med råämnena (råvaran som behövs för att man ska kunna framställa materialet). Om jag skulle få gissa är nog de vanligaste råämnerna när man ska till verka en sko läder och tyg.

Nu tillbaka till råämnena om vi börjar med skin. Skin skor har i många år retat upp hippies just därför för att just skinnet tas ju från riktiga djur. Skin kallas det när man tar hud från små djur och läder kallas det för när man tar skin från ett större djur.

För att få skinnet att motstå skador och förruttnelse så bearbetas och behandlas skinnet och denna processen kallas för garvning. Numera används allt oftare syntetiska material som ersättning för äkta skinn.

När man ska forma en sko så använder man sig av olika slags fotmallar som är till för att se så att skon sitter fast som den ska. Problemet med en sko är att den inte bara finnas i en storlek, en sko ska kunna passa folk med olika storlekar och fotformer. Därför grävs det att man har flera olika sorters modeller att gå efter.

Tillformning- tillformningen är den delen i skons livscykel där man sätter ihop de olika delarna.

För var det alltid skräddare som satt ihop de olika delarna med varandra med nål och tråd. Men som alltid nu för tiden är det maskinerna som sköter det gör det. Det finns såklart skor som

är skräda sydda men de är ofta mycket dyrare och brukar ha högre kvalitet.

Vid sammanfogning så sätts sulan och tyget på skon tillsammans med hjälp utav nål och tråd svårare är det inte. Tråden som används för att sammanfoga de olika sko delarna kallas för becktråd och är tillverkat av skog.

Nu återstår bara slutresultatet att få skon att se så fin och skön ut att den fångas av kundens blick det första som händer när man går in i skoaffären

Uppgift 11

Hopfogande metoder:

De tre vanligaste metoderna inom hopfogande metoder är limning, smältning och svetsning.

Limning

Några av de vanligaste limen som används är epoxlim, melaminlim, fenollim och polysterlim. En limfog kan belastas genom skjuvning, dragning, utmattning och fläkning

Smältning

Det finns fyra svetsmetoder Gassvetsning, Manuell metallvågsvetsning, MIG/MAG-svetsning och TIG-svetsning. När man svetsar samman två delar så smälter man ett ämne mellan delarna så att de hålls ihop. Det materialet som smälts ska ha samma egenskaper som det ämnet som man ska svetsas ihop. När man använder sig av gassvetsning så använder man gas för att få en låga på brännaren som sedan smälter grundmaterialet med hjälp av hög värme.

Vid Manuell metallbågsvetsning använder man sig av elektroder för att få fram värme.
Man kan dela in metallbågsvetsning i tre grupper : basiska elektroder, rutila elektroder och sure elektroder.

vattenkylda elektroder pressar de ihop de plåtar som ska sammanfoga. Temperaturen är väldigt hög eftersom elektroder är av koppar . Då kan alltså plåtarna fogas ihop.
Sömsvetsning:
Istället för punktsvetselektroderna bytts ut de mot två elektrondrullar av koppar. Den ena rullen är motordriven och de båda arbetsstyckena matas kontinuerligt fram mellan de båda pulsstyrda rullarna. Fogen kan då svetsas med förinställt tidsintervall. ksvetsmetoder:
Maskinerna man använder till svetsningen har en transformator och mycket höga strömstyrkor.
Punkt- och sömnvetsmaskiner är det som man använder.

Punktsvetsning:
Svetsning
För att sammanfoga olika arbetsstycken av metall till en stark enhet använder man sig av svetsning. Man väljer svetsmetod efter de material man har i arbetsstyckena.

Det finns två olika sätt:
trycksvetsmetoder
smältvetsmetoder

Trycksvetsmetoder:
Maskinerna man använder till svetsningen har en transformator och mycket höga strömstyrkor.
Punkt- och sömnvetsmaskiner är det som man använder.

Punktsvetsning:
Punktsvetsning är en metod som bara används för överlappsfogar. Det som händer är att två vattenkylda elektroder pressar de ihop de plåtar som ska sammanfoga. Temperaturen är väldigt hög eftersom elektroder är av koppar . Då kan alltså plåtarna fogas ihop.
Sömsvetsning:
Istället för punktsvetselektroderna bytts ut de mot två elektrondrullar av koppar. Den ena rullen är motordriven och de båda arbetsstyckena matas kontinuerligt fram mellan de båda pulsstyrda rullarna. Fogen kan då svetsas med förinställt tidsintervall.

Mätning

Man använder mätutrustning för att kunna få måtten på olika detaljer riktiga så att de kan säljas och vara användbara för vissa ändamål. Några exempel på mätutrustning är :

Skjutmått,mäter tiondelar 0.1mm

Mätskruv och hundradels klocka för att mäta hundradelar 0,01 mm

Mikrokator för att mäta tusendelar (av millimetrar) 0,001 mm

Några mätinstrument idag avläses digitalt. t.ex. Mätskruv och skjutmått.

Passbitar

En passbit är ett referensmått som man ska jämföra med

Skjutsmått

Skjutsmått är ett mycket användbart och viktigt mätinstrument som används för att mäta små saker då den har en noggrannhet på 0,1 mm.

Tolkar

När man ska mäta något med snäva toleranser och inte är intresserad av hur stort måttet är, utan om detaljen kan godkännas, skrotas eller omarbetas. Då kan man använda sig av tolkar.

Noniesklan

Är ett avläsningshjälpmedel för tex skjutmått. 1 cm kan delas upp i 10 olika bitar

(millimetrar) men om du delar upp 9 millimetrar i 10 olika stora delar så får du 10

stycken 0,9 millimetrar på nonieskalan.

Mätskruv

Mätskruven har en avläsningsnoggrannhet på 1/100 mm.Mätskruven fungerar som så att mättrumman vrids så att mätytorna har kontakt med föremålet som skall mätas

Mätur

Mätskruven är precis som skjutmåttet ett handmätdon. Fördelen med att använda ett mätur, även kallat hundradelsklocka, istället för att använda mätskruvar är att man kan mäta flera mått samtidigt.

Mikrokator

Mikrokatorn är ett mekaniskt mätinstrument som genom sin unika konstruktion kan mäta längder ned till 0,1 μm. Instrumentet är det noggrannaste mätinstrument som finns

Formande metoder

Det finns fyra olika produktionsmetoders grupper:

* Klippande bearbetning

* Plastisk bearbetning

* Plastformning

* Gjutning

Klippning och stansning är de två huvudgrupperna inom de klippande metoderna.

I både klippningen och stansningen är man ute efter att forma materialet man arbetar med.

Den så kallade avverkningen (formningen) går till så att två eggar (vassa, likt bladet på en kniv) klipper eller stansar (formar hål)

Skillnaden på klippning och stansning är att vid stansning används stans och dyna. Nederdelen av stansen och överdelen av dynan är som vassa knivar som motsvarar detaljen eller det hål som ska klippas.

Plastisk bearbetning är att material som utsätts av en stor kraft både vid varma och kalla tillstånd så att permanenta formförändringar uppstår.

I plastisk bearbetning ingår tre olika grupper: Smidning, bockning och strängpressning av aluminium

Bockning Inom bockning ingår 3 olika sätt att bocka på och det är kantbockning, V-bockning och rundbockning

Strängpressning av aluminium Stängpressningstekniken används för att skapa profiler, stänger och rör av aluminium Denna teknik har bidragit till aluminiums utveckling som konstruktionsmaterial.

Plastformning Plastformning delas in i tre olika arbetsmetoder:

Formsprutning

Formblåsning

Vakuumformning

Gjutning Gjutning är en väldigt gammal tillverknings metod, men trots detta blir den allt viktigare. Metod och material utvecklas ständigt vilket gör det möjligt att använda högvärdiga material och legeringar som tidigare har varit svåra att använda.

Gjutning är en teknik där man i ett enda steg, själva gjutningen, från smält metall kan få fram en nästan färdig och komplicerad produkt.

Frånskiljande metoder

Svarvning!

Svarv är en maskin som kan forma olika material, så som trä och metall. För att kunna forma detta så använder man hårdmetall som klarar av detta. Nu idags läget så används de flesta svarvarna utav datorer (CNC- styrning).

Men skillnaden är att när man använder CNC- styrning så arbetar maskinen med högre skärhastighet och noggrannhet, och du behöver inte slipa efter bearbetning.

Du kan forma trä till basebollträ, träskålar tex. Och av metaller kan du forma schackpjäser, axlar mm.

Borrning!

När man borrar en mängd hål är det viktigt med precision. Det finns flera olika olika sorters borrmaskiner, så som Pelarborrmaskin tex.

Pelarborrmaskinen är konstruerad så att det går att veva upp och ner maskinbordet och detta gör så att maskinen har ett brett arbetsområde. Man kan ställa in ett lämpligt varvtal och montera därefter ett borr. Den vanligaste typen av borr man använder är spiralborren. Den är gjorda av krom och volfram (snabbstål). När man borrar blir borren uppvärmd och den kyls då ner med skärvätska. (”Snabbstål” tål inte värme så som hårdmetall och därför behöver den kylas ner för att inte slitas för mycket)

Slippning!

Slipning är en vanlig metod, slipningen är nu mera CNC-styrda. En bearbetad yta i t.ex ett rostfritt arbetsstycke, kräver inte någon slipande efterbehandling för att uppnå ”sökta” måttoleransvärden. Man använder då hårdmetallskär, som inte slipas på nytt för åter användning i produktionen. Samtidigt utvecklas produktionsanpassade slipskivor. Där har hastigheten en avgörande betydelse för avverkningsgraden och ytjämnheten.

Fräsning!

Fräsning delas upp i 4 olika grupper, planfräsning, hörnfräsning, profilfräsning och spårfräsning. När man fräser så tar man fram olika ytor med olika detaljer i utseende. Fräsning kan man säga är tvärtom emot svarvning för att i fräsning spänner man fast arbetsstycket och det som skär ut snurrar runt.

Material:

Järn

Järn är en metall och har därfär en väldig hög densitet. Detta gör att ämnet bli väldigt tungt och fast.

Eftersom järn har såpass hög densitet så blir det väldigt otöjbart. Järn har också en tendens att rosta om det utsätts för väte.

Järn används till att göra det stabila byggmaterialet stål som i sin tur sedan används i nästan all konstruktion världen över. Det används även till att göra bland annat spikar och skruvar.

Trä

Trä är ett väldigt varierande ämne eftersom det finns så många olika träsorter. Vissa av dem är hårda och fasta och andra lite mjukare och töjbara. Det som kan dock kan vara en nackdel med trä är att det har en risk att ruttna om man inte behandlar det rätt.

Trä används till massa saker men de största är att göra plankor som används till att konstruera olika saker tex byggnader. Ett annat stort användnings område som trä har är att göra om det till papper.

Gummi

Gummi är ett väldigt mjukt och elastiskt ämne. Gummi är också väldigt formbart och kan nästan få alla former det vill, vilket gör det väldigt effektivt.

Gummi används framförallt till att göra bildäck.

Plast

Plast kan både vara mjukt och hårt beroende på hur det framställs. Det kan göras till nästan alla olika sorters former.

Plast används i en mängd olika sorters produkter, en stor del är förpackningsmaterial.

Mål: Utveckla en bra termos som håller värmen.

Målgrupp är äventyrliga människor

Funktionsanalys:

Passa tekniskt funktion: Hålla värmen

Inte läcka

Tåla höga temperaturer

Lätt att öppna

Beskriva tekniskt funktion: Hur man öppnar termosen, hur hög temperatur den klarar, vart man håller, veta vart kopparna sitter.

Passa människan och miljön: Skön att hålla, inte varm på utsidan, lätt att ta med sig,

Desinger uttrycker sig först och främst genom dess skisser.  Det är hjälp av skisser andra personer kan tolka dina tankar snabbt. Det är viktigt att du har en bra skiss så du visar hur du har tänkt. Till designerns hantverk hör att framställa modeller. De kan byggas av plast, lera,gips,papp,trä, plåt byggsatser m.m.

Materialen enligt ovan samt byggsatser och färdiga element kan kombineras på oändliga många sätt, men man kan skilja mellan tre byggprinciper.

Den första byggprincipen är trådmodeller, dessa modeller byggs upp av tråd,stänger och rör

Skalmodeller görs av träskivor,plåtar,pappskivor m.m

Homogena modeller som skärs ut, gjuts eller formas av exemplevis av olika former av lera te x modellera.

Modeller är först och främst arbetsredskap för ingenjör och designer men är även effektiva för att presentera idéerna internt i företaget och för kunderna. Du kan lätt presentera din ide med Cad. Med Cad man du få en bra 3D bild av din produkt.

Funktionsmodeller ska först och främst visa om iden uppfyller de tekniska funktionerna . Det kan gälla rörelser, strömningsförlopp, hållfasthet.

Attrapper Visar bara den yttre formen, vilket kan vara tillräckligt för en designer. Helst ska det vara en fullskalemodell. Denna formen kan vara bra om man snabbt ska visa upp sin design det kan te x vara formen på ett hus.

För produkter som används inom massprodukter används prototyper. Prototyper är en noggrannare och görs ofta i olika former av datorprogram som CAD/CAM. Med hjälp av CAD kan man visa små detaljer och du kan vrida ritningen hur du vill med hjälp avtredimensionell bilder.

Rieju RRX är en perfekt moped.

Passa teknisk funktion:
Den ska kunna rulla, bromsa, vara lätt att styra, hålla god fart och vara bränslesnål.

Brskriva tekniska funktion.
Vart man ska fylla på bensin och olja. Hur hårt kedjan ska spännas. Hur ofta den ska besiktas. Vilket bränsle man ska tanka den med.

Passa människan:
Den ska vara en lockande färg, mjuk sadel, sköna handtag, lagom hög, tystgående.

Passa miljön:
Ha krossdäck för att kunna köra på grusiga och leriga underlag. Stark motor för att klara branta backar. Bra dämpning för att klara gupp på vägen.